Åderbråck drabbar ungefär trettio procent av befolkningen vid någon tidpunkt i deras liv. Åderbråck är tjocka, blå vener som buktar på huden på ett sätt som gör att de syns mycket tydligt. Åderbråck förekommer ofta i knävecken och på underbenet och kan orsaka fysisk och mental påfrestning. I artikeln kommer vi att beskriva vad åderbråck är, varför de uppstår och vad diagnosen åderbråck innebär. Det finns olika behandlingsmetoder för att ta bort åderbråck och de kommer att beskrivas i artikeln.
Vad är åderbråck?
Ett åderbråck är en mycket tjock ven där blod har ansamlats och högt tryck uppstått vilket fått venen att bukta ut. Eftersom venerna transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat för syresättning så ser venerna blåaktiga ut från utsidan av huden. Anledningen till att blod samlas i venerna så att åderbråck uppstår är brister i de klaffar som reglerar blodflödet till hjärtat. Dessa klaffar ska sluta tätt mellan hjärtslagen så att blodet inte rinner tillbaka nedåt i venen. Om dessa klaffar inte fungerar utan läcker blod nedåt i venerna så kommer blodet att läcka nedåt och där ansamlas i de pooler som sedermera blir till åderbråck.
Vem får åderbråck?
Ungefär var tredje person får någon gång under livet åderbråck, och det drabbar både män och kvinnor, unga och gamla. Venklaffarna slits över tiden, precis som resten av kroppen, varför det finns en större risk för åderbråck hos äldre personer.
Åderbråck är något vanligare hos kvinnor eftersom graviditeter, med den ökade kroppsvikten som följer med en graviditet, påverkar blodcirkulationen till det sämre i benen. Denna försämrade blodcirkulation gör att redan defekta venklaffar fungerar än sämre vilket ökar risken för åderbråck.
Diagnos av åderbråck
Besvären av åderbråck är olika från person till person. En del människor har många symptom, till exempel lindrig värk och tunga ben som kan känna rastlösa och orsaka vissa kramper. Andra människor kanske inte märker av åderbråcken alls, eller så har de vant sig vid dem och de symptom som de medför.
Förundersökning inför diagnos av åderbråck
Oavsett om du har åderbråck eller inte så är första steget för att kunna diagnostisera eventuella åderbråck en förundersökning. I en förundersökning kontrollerar en specialistläkare blodflödet i benen med ultraljud vilket visar om det finns åderbråck och var de i så fall sitter.
Vilken person som helst kan få komma på förundersökning, på Åderbråcksklinikerna finns det alltid en specialistläkare som gör dessa och som hittar rätt behandling för att ta bort åderbråcken.
Vid en förundersökning fastställs det allmänna tillståndet för åderbråcken, hur länge de funnits samt vilka eventuella symptom och värk som patienten har av dessa.
Inte alla som har åderbråck känner av de symptom som de medför, så en diagnos av åderbråck kan vara svår om en ultraljudsundersökning inte görs.
En förundersökning vid Åderbråcksklinikerna tar cirka trettio minuter och medför ingen värk för patienten, som kan återgå till sina vanliga aktiviteter direkt efteråt. En förundersökning ger en fullständig bild av tillståndet och är därför mycket effektiv vid diagnostisering av åderbråck.
Komplikationer med åderbråck som har diagnostiserats
Åderbråck som har diagnostiserats men som ännu inte behandlats kan orsaka komplikationer. Dessa komplikationer kan medföra begränsningar för den som har åderbråcken. Några av komplikationerna kan vara:
- Rastlösa och tunga ben
- Klåda och sveda
- Eksem
- Pigmentering
- Svårläkta bensår
- Tromboflebit
- Djup ventrombos
När blodcirkulationen är dålig kan det påverka huden i området där åderbråck sitter. Detta kan orsaka eksem, förändringar i hudens färg och konsistens, och i svårare fall kan det leda till sår på benen som kan vara svåra att läka. En annan allvarligare sjukdom är tromboflebit, som är en liten blodpropp i de ytliga venerna. Om denna blodpropp migrerar till de stora venerna kan det leda till djup ventrombos, vilket kan vara mycket allvarligt.
Om du upplever någon av dessa komplikationer kan det vara ett symptom på åderbråck och därför bör du söka råd hos en läkare eller klinik som kan diagnostisera åderbråck.
Diagnos av åderbråck - olika behandlingsmetoder
När en förundersökning genomförts och diagnosen fastställts kan lämplig behandling för att ta bort åderbråcken bestämmas i samråd mellan patienten och specialistläkaren.
Åderbråcksklinikerna är ledande i Norden avseende behandling av åderbråck och använder bara de mest moderna och skonsamma behandlingsmetoderna för att effektivt tar bort åderbråck. Det finns olika behandlingsmetoder tillgängliga och den valda behandlingsmetoden anpassas alltid till den enskilde patienten.
Laserbehandling av åderbråck: Laserbehandling kan användas för att behandla åderbråck på både underbenen och låren. Vid denna behandling förs en kateter in i den sjuka venen, varefter en laser sätts in för att sedan långsamt dras ut. Värmen från lasern får venen att stängas, vilket resulterar i att åderbråcket försvinner när blodet inte längre rinner genom denna ven.
Skumbehandling för åderbråck: När man tar bort åderbråck med skum injiceras ett läkemedel i den sjuka venen. Detta läkemedel, en typ av skum, får venen att stängas, varefter blodet kommer att rinna i andra vener och åderbråcket kommer att försvinna.
Flebektomi - Virknålsteknik: Flebektomi används ofta i samband med en laser- eller skumbehandling. Flebektomi avlägsnar de kosmetiska besvären som åderbråck kan ge. Ett minimalt snitt anläggs på huden vid åderbråcket varefter en liten del av venen dras ut. Denna behandling avlägsnar därför den synliga delen av åderbråcket, som ofta buktar ut och är synlig på utsidan av huden.
Således, när en person med åderbråck har diagnostiserats med åderbråck, finns det olika behandlingsmetoder tillgängliga för att ta bort åderbråck. Dessa metoder är de modernaste och mest använda och ger det effektivaste resultaten.
Källor
Denna artikel baseras på forskning och publikationer från välrenommerade källor för att ge dig den mest pålitliga informationen. Här är några av de viktigaste källorna som använts:
Genom att använda dessa källor kan du vara säker på att artikeln bygger på aktuella och vetenskapligt granskade uppgifter.