Det kan vara svårt att bestämma om en åderbråcksoperation ska göras eller inte. Det finns många frågor: Gör det ont att göra en åderbråcksoperation? Vilken typ av operation för åderbråck bör man göra? Vilka är biverkningarna?, och så vidare. I den här artikeln kommer vi att försöka svara på alla frågor angående åderbråck och åderbråcksoperationer.
Vad är åderbråck?
Ett åderbråck är i allmänhet en tjock och svullen ven som buktar på huden. Detta tillstånd uppstår på grund av olika faktorer, men huvudorsaken är slitna venklaffar som inte längre reglerar blodflödet tillräckligt. När venklaffarnas funktion försämras kommer ett återflöde av blodkärlen i benen att uppstå och detta orsakar ökat tryck i venen, vilket kan resultera i ett åderbråck.
Ett åderbråck kan orsaka obehag och besvär, men i allmänhet är åderbråck helt ofarliga. Lindrig smärta och obehag som åderbråck kan orsaka är:
- Rastlöshet i benen
- En känsla av tunga ben
- Kramper och svullnad
Om du har haft åderbråck under en lång tidsperiod och åderbråcken inte har opererats kan tillståndet förvärras med tiden och åderbråcken kommer att utvecklas och bli värre. Detta innebär att avancerade åderbråck som kan orsaka mer allvarliga följder, vilket kan resultera i följande:
- Eksem och pigmentering
- Venösa bensår som inte kommer att läka
- Tromboflebit
Om man upplever något av dessa symtom är det viktigt att uppsöka en läkare för ytterligare utvärdering.
Grader av åderbråck
För att kunna klassificera svårighetsgraden hos åderbråck används CEAP-system. Detta system använder specialisten för att utvärdera rätt typ av operation av åderbråck.
När åderbråck utvecklas över tiden och tillståndet förvärras är det en god idé att operera åderbråcken så att inte sjukdomen blir svårare. Om en åderbråcksoperation utförs innan tillståndet försämras ytterligare ökar sannolikheten för att uppnå ett tillfredsställande resultat, eftersom området med åderbråck är mindre.
Vem kan få en operation för åderbråck?
Åderbråck orsakar ofta olika fysiska besvär, men åderbråck kan också orsaka psykologiskt lidande. Ett åderbråck syns tydligt på benen, är ofta lilaaktigt till färgen och buktar på utsidan av huden vilket av många människor uppfattas som fult och medför att de inte vill visa sig barbenta offentligt. Alla som är besvärade av sina åderbråck kan komma till en undersökning för att identifiera åderbråcken på benen och få utvärderat vilken typ av behandlingsmetod som är lämplig för en åderbråcksoperation.
En åderbråcksoperation är mycket skonsam och effektiv, och endast lokalbedövning används vid ingreppet. Efter en åderbråcksoperation kan patienten återvända hem direkt och sedan återuppta sina normala aktiviteter inom några dagar.
Olika typer av åderbråck
Efter att patienten har varit på en förundersökning där specialisten har undersökt blodcirkulationen och möjliga åderbråck kan rätt metod för en åderbråcksoperation väljas. Vid Åderbråcksklinikerna används bara de senaste metoderna för åderbråckskirurgi, vilket ger de bästa resultaten och är mest skonsamma för patienten.
Radial laserbehandling: Laserbehandling är en väldokumenterad metod för operation av åderbråck och tekniken har använts sedan 1998. Med en tunn kateter förs lasern in i den sjuka venen och värmen från lasern får venen att stängas. När venen är stängd kommer blodet att flöda på andra sätt och då försvinner åderbråcket.
Radiofrekvens: Den här typen av åderbråcksoperation innebär att man sätter in en tunn kateter i den sjuka venen och värmer sedan katetern med radiofrekvens som får venen att stängas. När blodet inte längre flödar i den sjuka venen försvinner åderbråcket.
Skumbehandling: Om en åderbråcksoperation redan utförts men ytterligare behandling behövs används ofta skumbehandling för att ta bort åderbråcket. Skumbehandling är en extremt mild behandling där man med ultraljud injicerar ett läkemedel i form av skum i venerna där åderbråcket sitter. Skumbehandling tillämpas endast på mindre och ytliga åderbråck, och används ofta hos patienter som redan tidigare har genomgått en åderbråcksoperation.
Flebektomi: Ovanstående metoder för åderbråcksoperationer är medicinska behandlingar. Det vill säga de tar bort den medicinska orsaken till åderbråck och inte den kosmetiska delen. En patient som har mycket stora och synliga åderbråck kan få dem borttagna med flebektomi. Vid flebektomi görs ett mikrosnitt på huden och en liten del av den sjuka venen dras ut. Flebektomi används ofta tillsammans med andra typer av behandling vid åderbråck.
Dessa olika typer av åderbråcksoperationer är alla minimalt invasiva och kan ofta utföras på en timme varefter patienten kan återvända hem och återuppta sin normala dagliga rutin.
Åtgärder för att förebygga en åderbråcksoperation
Åderbråck drabbar ungefär var tredje vuxen och sjukdomen är ärftlig. En person som har åderbråck i familjen kan med andra ord inte undvika att själv få dem. Åderbråck är vanligare hos personer som är överviktiga, äldre eller gravida eftersom dessa ofta har en försämrad blodcirkulation och försvagade venklaffar.
Blodcirkulationen spelar en nyckelroll för förekomsten av åderbråck. Genom att förbättra blodcirkulationen kan en person själv minska risken för att få en åderbråck, försena dess uppkomst eller minska omfattningen av dem om de uppstår.
Viktiga förebyggande åtgärder inkluderar:
- En hälsosam och aktiv livsstil
- Att undvika stillasittande och stillastående positioner under längre tid
- Att hålla benen i högläge när man sitter eller ligger ned
- Minimera intaget av alkohol
- Att undvika att röka
En graviditet ökar också risken för att få åderbråck men de åderbråck som uppstår under en graviditet försvinner ofta, men inte alltid, av sig själva när graviditeten avslutats.
Genom att följa ovanstående förslag till förebyggande åtgärder kan riskerna för att få åderbråck och besvären med åderbråck minskas.
Källor
Denna artikel baseras på forskning och publikationer från välrenommerade källor för att ge dig den mest pålitliga informationen. Här är några av de viktigaste källorna som använts:
Genom att använda dessa källor kan du vara säker på att artikeln bygger på aktuella och vetenskapligt granskade uppgifter.