COVID-19 försiktighetsåtgärder vid Åderbråcksklinikerna - Läs mer

Åderbråcksklinikerna är mycket medvetna om den aktuella situationen och ser till att följa myndigheternas rekommendationer.

Åderbråcksklinikerna följer Socialstyrelsens föreskrifter om vårdhygien, och vårt hygiennivå är extremt hög, eftersom vi har vidtagit ett antal försiktighetsåtgärder för att säkerställa både våra anställda men också dig som patient

Vi har vidtagit följande försiktighetsåtgärder för att säkerställa din säkerhet och hälsa:

  • - Avspritning av händerna vid ingångar och väntområde.
  • - Minskat antalet patienter i våra väntrum.
  • - Ökad avstånd emellan stolarna i väntområdet, så du sitter i behörig avstånd till andra patienter.
  • - Grundlig och kontinuerlig rengöring av handtag och ytor i mottagning- och väntrum.
  • - Avspritning av dörrhandtag och alla ytor mellan varje patient.

Vi tar alltid väl hand om våra patienter, men just nu tar vi bara extra hand om dig!

Emellertid måste alla patienter och personal som har varit i riskområden för Covid-19 (Corona-virus) stanna hemma de första 14 dagarna efter deras återkomst - och först då kan de komma till Åderbråcksklinikerna förutsatt att det inte förekommit någon feber och andningsbesvär (hosta, ont i halsen eller andnöd).

Om feber och andningssymtom utvecklas måste du kontakta din egen läkare per telefon och bara komma till oss när infektion med Covid-19 botats.

Om du har varit i högriskområde eller har symptomer kan du ringa oss och omboka din tid.

Uppdaterad: 2020 03.17
Stänga
Nordens ledande
Bästa behandlingsmetoderna
Över 25 000 behandlingar
Artikel

Kärlbristningar på benen

juni 20, 2020

Kärlbristningar är väldigt tunna blodkärl som syns genom huden. De kallas kärlbristningar just för att de ser ut som små blodkärl som brustit. Ett annat vanligt ord för kärlbristningar är ådernät, på grund av att kärlbristningarna ofta framträder som nät på huden. Kärlbristningar är aldrig farliga men vissa personer kan anse att de är ett kosmetiskt problem.  

Vad är kärlbristningar?

Kärlbristningar är väldigt tunna vener som syns genom huden och ofta framträder i en form som påminner om ett nät. Kärlbristningarna har ofta en blå- eller lilaaktig färg. Detta beror på att eftersom kärlbristningarna är vener så är dessa syrefattiga, och då framträder de som blåa eller lila. Venerna transporterar det syrefattiga blodet till hjärtat för att syresättas medan det är artärerna som transporterar det syresatta blodet ut i kroppen igen. 

Kärlbristningar kan av många personer uppfattas som fula eftersom de så tydligt framträder på huden. Det är dock viktigt att komma ihåg att kärlbristningar är helt ofarliga och skapar ingen värk eller andra fysiska problem hos den person som har dem men de kosmetiska förändringarna av huden på grund av kärlbristningarna kan ändå vara en nog så god anledning till att få dem undersökta och eventuellt behandlade av en läkare. 

Kärlbristningar uppträder ofta först i knävecken samt upp och ned på benet från knävecket, samt i ansiktet.  

Kärlbristningar på benen

Varför uppkommer kärlbristningar?

Anledningen till att en person får kärlbristningar är ofta en kombination av arv och miljö. Om en eller båda föräldrarna har eller har haft kärlbristningar så kommer barnet nästan helt säkert också att få kärlbristningar. Det finns dock ett antal miljöfaktorer som kan avgöra när kärlbristningar kommer att uppstå samt hur omfattande de blir. 

Några av de viktigaste miljöfaktorerna är: 

  • Ålder, med stigande ålder slits kärlen och det gör att sannolikheten att en person som har anlag för att få kärlbristningar stiger med ökande ålder
  • Graviditet är en starkt bidragande orsak till kärlbristningar. En graviditet medför en ökad blodvolym i kroppen och det bidrar till att försämra blodcirkulationen vilket i sin tur gör att risken för att blod ansamlas i de ytliga venerna ökar. Vidare så förändras hormonbalansen i kroppen i samband med en graviditet och det försvagar väggarna i venerna, vilket ökar risken för kärlbristningar. I slutet av en graviditet kan också livmodern trycka hårt mot de kärl som omger den och det ökar också risken för kärlbristningar. Efter avslutad graviditet är det mycket vanligt att kärlbristningarna försvinner spontant, men det sker inte alltid. 
  • Övervikt, en person som är överviktig har en större kroppsvolym att syresätta och det leder till att blodcirkulationen försämras och det ökar risken för kärlbristningar
  • Inaktivitet, en person som inte rör på sig får sämre blodcirkulation och det ökar risken för att venklaffarna ska läcka vilket i sin tur ökar risken för kärlbristningar
  • För mycket stillastående eller stillasittande ger återigen problem med blodcirkulationen vilket ökar risken för kärlbristningar

Om kärlbristningar framträder i ansiktet så kan för mycket solande vara anledningen till det.

Kan man förebygga kärlbristningar?

Sitt arv kan man inte påverka men man kan påverka sannolikheterna för hur viktigt arvet blir för den hälsa man har. Trots att man har genetiska anlag för att utveckla kärlbristningar kan man alltså motverka dessas omfattning och när i livet de kommer genom att göra val för livsstil som minskar risken för att få kärlbristningar. 

Dessa val är de omvända jämfört med de ovan nämnda faktorerna som påverkar uppkomsten av kärlbristningar. För att motverka uppkomsten av kärlbristningar bör man således undvika övervikt, motionera regelbundet, undvika att stå eller sitta still samt också äta och dricka sunt. 

Behandlingsmetoder för kärlbristningar 

Trots att kärlbristningar ofta är väl synliga på utsidan av huden är de aldrig farliga. Det som är anledningen till att människor söker behandling för kärlbristningar är att kärlbristningarna uppfattas som fula. Men en person som uppfattar de kärlbristningar som finns på kroppen som fula kan av känslomässiga skäl komma att dra sig för att uppträda barbent på offentliga platser och kan också känna sig mindre attraktiv för sin partner och bägge de känslorna är goda anledningar till att behandla kärlbristningarna eftersom en sådan behandling skulle kunna öka personens livskvalitet, vilket är centralt för medicinska och kosmetiska behandlingar. 

Den vanligaste behandlingsmetoden för kärlbristningar är så kallad skleroterapi. Denna behandlingsmetod för kärlbristningar går ut på att medicinskt skum eller lim injiceras i kärlen som har brustit. Skummet eller limmet gör att blodet i venen koagulerar och därmed förtvinar den skadade venen och med det så försvinner också den synliga kärlbristningen. Flera på varandra följande behandlingar kan behövas för att kärlbristningarna ska försvinna helt. 

Vid Åderbråcksklinikerna utförs skleroterapi under lokalbedövning och behandlingen tar bara någon timme att utföra varefter patienten kan återvända till hemmet och därefter omedelbart återgå till sina normala aktiviteter. 

Sammanfattning – Kärlbristningar

  • Kärlbristningar är små synliga blodkärl, som är brustna, som syns genom huden och ofta påminner om nät till formen
  • Kärlbristningar framträder oftast först i knävecken och därefter uppför eller nedför benet
  • Kärlbristningar går i arv, en person vars föräldrar har eller haft kärlbristningar kommer själv att få dem
  • För att minska omfattningen av kärlbristningarna samt skjuta upp tidpunkten i livet då de uppkommer är det viktigt att ha en livsstil som förbättrar blodcirkulationen. Detta innefattar att undvika övervikt samt motionera regelbundet
  • Graviditet ökar risken för kärlbristningar men ofta försvinner kärlbristningarna då spontant efter avslutad graviditet
  • Kärlbristningar kan behandlas med skleroterapi som vid Åderbråcksklinikerna kan utföras under lokalbedövning på bara någon timme


Martin Lawaetz Martin Lawaetz är en av Nordens ledande specialister inom moderna åderbråcksbehandlingar. Martin Lawaetz är kirurg och underläkare på kärlkirurgisk avdelning vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Han har under de senaste sju åren deltagit i en del av den främsta forskning inom modern åderbråcksbehandling, som har publicerats i ledande internationella tidskrifter.