Ytliga blodkärl, också kallat ådernät, är små och tunna blodkärl som syns precis under hudens yta. Man ser dem ofta som röda, lila eller blå tunna linjer, därav namnet ådernät. Ådernät på benen är vanligast, främst lår och vader, men också i ansiktet, då ofta runt näsan och kinderna.
Ådernät skiljer sig från åderbråck på flera olika sätt:
- Storlek: Ytliga blodkärl är mycket mindre medan åderbråck är större och utbuktande.
- Djup: Ytliga blodkärl ligger nära hudens yta medan åderbråck är djupare och mycket mer framträdande.
- Symptom: Ytliga blodkärl är ofta smärtfria och främst ett kosmetiskt problem, däremot orsakar åderbråck många gånger svullnad, obehag och vissa gånger smärta.
Ådernät bildas främst när kärlväggarna i de små venerna nära hudens yta slappnar av. Det här sker på grund av flera olika orsaker, till exempel ålder, genetik och livsstil kan försvaga klaffarna och väggarna i dessa blodkärl som i sin tur leder till att blod samlas i dem. När kärlväggarna slappnar av och förlorar sin elasticitet expanderar de och blir då synliga som trådliknande linjer eller nät. Det här sker som en reaktion på ett ökat tryck eller förändringarna som sker i blodflödet, vilket leder till deras karakteristiska utseende.
Bidragande faktorer till ådernät inkluderar:
- Genetik: Har man flera familjemedlemmar som har ytliga blodkärl ökar det sannolikheten att själv utveckla dem.
- Hormonella förändringar: Graviditet, klimakteriet och p-piller kan påverka blodkärlens väggar.
- Solexponering: UV-strålar kan skada huden och försvaga blodkärlen, då ansiktet oftast exponeras som mest är det en bidragande faktor till ådernät i ansiktet.
Varför får man ådernät?
Varför man får ådernät på benen och på andra delar av kroppen har flera olika anledningar:
1. Ärftlighet
En av de största bidragande faktorerna till ytliga blodkärl är just genetiken. Om en har en familjehistoria av ytliga blodkärl eller åderbråck är risken betydligt större att de själv utvecklar detta. Det är för att genetiken påverkar strukturen och elasticiteten i blodkärlens väggar och klaffar vilket gör den mer mottaglig för försvagade vener. Även en person med perfekta livsstilsvanor kan alltså utveckla ådernät enbart på grund av sin genetik.
2. Livsstil
Flera livsstils- och miljöfaktorer kan bidra till ytliga blodkärl på benen. Dessa inkluderar:
- Fetma och viktökning, såsom graviditet: Övervikt lägger extra mycket tryck på venerna i benen vilket kan leda till bildandet av ådernät. Graviditet förvärrar detta genom att också öka blodvolymen, orsaka hormonella förändringar och lägga tryck från den växande livmodern på venerna i benen, saker som alla kan bidra till ådernät i benen. Graviditetsrelaterade ådernät förbättras ibland efter förlossningen, men många kvarstår.
- Långvarigt sittande och/eller stående: Både långvarigt sittande och stående ökar trycket i venerna i benen vilket i sig försämrar cirkulationen. Det här är något som kan leda till att vener försvagas och blir synliga. Det här blir extra påtagligt för de som har yrken som kräver långa perioder av stående, exempelvis sjuksköterskor, frisörer och butiksanställda och de som sitter under längre perioder, såsom chaufförer och kontorsarbetare.
- Låg fysisk aktivitet: Regelbunden träning, speciellt träning som aktiverar benmusklerna såsom cykling och promenader, främjar en bra och hälsosam blodcirkulation och hjälper venerna att fungera ordentligt. En stillasittande livsstil försämrar blodcirkulationen vilket ökar trycket i venerna som sen bidrar till ytliga blodkärl i benen.
- Hormonella förändringar: Hormonella förändringar kan försvaga kärlväggarna. Det här ses särskilt med:
- P-piller: Det innehåller hormonerna östrogen och progesteron, vilket ökar risken för ådernät.
- Klimakteriet: Klimakteriet innebär hormonella svängningar som orsakar förändringar i våra kärl vilket ökar riskerna för ådernät.
3. Ålder och kön
Sannolikheten för att utveckla ådernät ökar med åldern eftersom att venerna utsätts för naturlig slitage med åren som går. Med tiden förloras elasticiteten i venerna vilket gör dem mer synliga.
Kön: Kvinnor är mer benägna att utveckla ytliga blodkärl än män, det här är på grund av hormonernas inverkan och då särskilt under puberteten, graviditeter, klimakteriet och vid användning av hormonella preventivmedel. Studier har visat på att cirka 55-60% av kvinnor kommer att utveckla ytliga blodkärl jämfört med 30-40% av män.
Ålder: Ytliga blodkärl blir vanligare när man blir äldre. Cirka 50% av personer över 50 år får någon form av venös insufficiens, då inkluderat ådernät. Risken att få ytliga blodkärl ökar alltså med åldern, med fler synliga vener i benen som ofta börjar framträda efter 40 årsåldern.
Sammanfattningsvis, genetiken spelar en stor roll i avgörandet om vem som kommer att utveckla ytliga blodkärl men även livsstilsfaktorer såsom fetma, långvarigt stående och sittande tillsammans med hormonella förändringar ökar risken. Ådernät är vanligare hos kvinnor men tenderar att bli mer påtaglig med åldern, oavsett kön. Många söker behandling på grund av de kosmetiska bekymmer som är kopplade till synliga vener, då främst i ansiktet och på benen.
Skillnader mellan ådernät och åderbråck
Ådernät och åderbråck skiljer sig åt både i utseende och symtom. Ådernät är små, ofta med en diameter på 1-3 mm, och framträder som nätliknande linjer precis under hudens yta. De tenderar att vara röda, blåa eller lila och finns vanligtvis på benen, särskilt på låren, vaderna och även anklarna eller i ansiktet och då ofta runt näsan och kinderna. Något som är viktigt att veta är att ådernät vanligtvis är smärtfria och inte orsakar något obehag eller leder till allvarliga komplikationer. Det är främst ett kosmetiskt problem där man ofta söker behandling för att förbättra den drabbade huden.
Åderbråck däremot är större och mer framträdande då de ofta är svullna, mer än 3 mm i diameter och venerna är vanligtvis blå eller mörklila och buktar ut från huden. Åderbråck i benen är vanligast, särskilt på vaderna och bakom knäna, även om det kan förekomma på andra ställen. Till skillnad från ådernät har åderbråck ofta flera symtom såsom värk, svullnad, tyngd och allmänt obehag i de drabbade områdena. I de mer komplicerade fallen kan åderbråck även orsaka hudsår, blodproppar eller blödningar, vilket kräver medicinsk intervention. Så behandlingen av ådernät är främst kosmetisk eftersom att de inte utgör några hälsorisker till skillnad från åderbråck som kan kräva medicinsk uppmärksamhet på grund av de obehag och de potentiella komplikationer de kan orsaka.
Ådernät kan behandlas med skleroterapi, laserterapi eller med andra metoder för att minska deras synlighet, vilket leder till att man blir mer självsäker i sin kropp. Däremot kan åderbråck behöva mer intensiva behandlingar såsom endovenös laserterapi, radiofrekvensablation eller åderstrippning för att hantera både den kosmetiska delen och de underliggande medicinska problemen som är kopplade till dem.
På Åderbråcksklinikerna har vi lång erfarenhet av behandling av både åderbråck och ådernät, vilket du kan läsa mer om här.
Behandlingsmetoder för ådernät
Idag finns det skonsamma och effektiva metoder för behandling av ådernät, något vi på Åderbråcksklinikerna har lång och bred erfarenhet inom.
Skleroterapi
Skleroterapi kallas även för skumbehandling och sklerosering och det är en av de mest effektiva behandlingarna för ådernät. Vid ådernätsbehandling med skleroterapi injiceras ett läkemedel i venen där ådernätet är, blodkärlet stängd och ådernätet är inte längre synligt.
Laserbehandling
En behandlingsmetod för ådernät är laserbehandling. Den här tekniken används ofta för lite mindre ådernät och ådernät i ansiktet. Vi använder oss inte av denna teknik utan hos Åderbråcksklinikerna använder vi oss av skleroterapi för behandling av åderbråck på benen.
Vad du kan förvänta dig under och efter behandlingen av ådernät
- På kliniken
Ådernät på benen avlägsnas med hjälp av mikrosklerosering, små stick kan alltså kännas men det uppstår ingen smärta under den här behandlingen av ådernät. Ådernätsbehandling med skleroterapi tar runt 30 minuter.
- Resultat
Kroppen kommer att eliminera blodkärlen med tiden och vanligtvis försvinner ådernätet efter några veckor. Ibland kan behandlingen behöva upprepas för att nå ett önskat resultat. Du behöver inte avstå från jobb, träning eller resor efter den här typen av åderbråcksbehandling.
Egenvård och att förebygga ådernät
Livsstilsförändring
Även om ådernät inte helt kan undvikas så kan vissa livsstilsförändringar hjälpa till för att minska sannolikheten för att få dem att uppstå eller i vissa fall fördröja när de uppstår:
Viktkontroll: Genom att upprätthålla en hälsosam vikt så hjälper det kroppen att avlasta trycket på ens vener i benen. Övervikt leder till ökat tryck på dina vener vilket ökar risken för att ådernät bildas i benen. Genom att kontrollera ens vikt genom balanserad kost och motion så minskas detta tryck, vilket hjälper till att skydda venerna.
Regelbunden fysisk aktivitet: Att träna regelbundet och genomföra aktiviteter såsom promenader, simning och cykling förbättrar kroppens blodcirkulation. En bättre blodcirkulation minskar risken för att blod ska samlas i venerna, vilket är en av orsakerna till ådernät. Stärkandet av benmusklerna stöder även det hälsosamma vener.
Undvik långvarigt sittande och stående: Långvariga perioder av antingen sittande eller stående ökar trycket på venerna i benen, vilket kan höja risken för ådernät. Om du har ett jobb som kräver att du står eller sitter under långa perioder - försök röra på dig regelbundet eller ändra positioner för att på så sätt få upp blodflödet. Dessutom kan användandet av kompressionsstrumpor också hjälpa till att minska trycket på venerna.
Myter vs. fakta om ådernät
Det finns idag många missuppfattningar och fördomar om ådernät som lätt kan leda till förvirring:
- Myt: Ådernät kan helt förhindras
Fakta: Även om livsstilsförändringar kan skjuta fram att ådernät bildas så kommer ofta ådernät från faktorer som ligger utanför ens kontroll såsom gener, ålder och hormonella förändringar. Har du ådernät i familjen eller släkten så är det troligt att även du så småningom kommer bilda det, trots olika förebyggande åtgärder. - Myt: Endast äldre personer får ådernät
Fakta: Även om ådernät är vanligare hos äldre människor så kan även yngre individer också utveckla dem, speciellt om det finns i familjen eller har några av de andra faktorer som vi nämnt som ökar trycket på venerna
Att försöka implementera hälsosamma livsstilsvanor kan minska risken för hur och när ett ådernät uppkommer, men det kan inte alltid helt förhindras - speciellt inte när arv är en faktor.
Förbättra självkänslan genom behandling av ådernät
Behandling av ådernät kan ha en stor påverkan på en persons självkänsla på sitt utseende. Många personer som söker behandling gör det för att förbättra hudens estetik men också för att återfå självförtroendet. Det här gäller framförallt när ådernät är mer synligt, till exempel på benen och i ansiktet. Idag finns det moderna behandlingsalternativ som är mycket effektiva, minimalt invasiva och lättillgängliga.
Dessa metoder ger dig snabb återhämtning och minimalt med obehag, vilket gör det enklare att åtgärda ådernät och på så sätt må bättre i sin hud. Med hjälp av dessa behandlingar kan man få bestående kosmetiska förbättringar vilket ofta leder till ett bättre självförtroende och en ökad självkänsla.
Varför ska man välja Åderbråcksklinikerna för ådernätsbehandling?
Våra kirurger är några av de mest erfarna i Norden och använder alltid modern utrustning, och vi har ett brett utbud av behandlingsmetoder så att det alltid går att hitta den bästa lösningen för dig. Och vi är alltid med dig hela vägen: innan, under och efter din behandling.
Dessutom har Åderbråcksklinikerna har prisgaranti, för vi tycker inte att någon ska behöva välja mellan kvalitet och prisvärdhet. Och våra kirurger behandlar bara patienter som de tror kommer att få ett bra resultat. Om du vill kolla om vi kan hjälpa dig så gör vårt test här. Välkommen att kontakta oss på Åderbråcksklinikerna för att se mer hur vi kan hjälpa dig med behandling av dina ådernät.
Källor
Denna artikel baseras på forskning och publikationer från välrenommerade källor för att ge dig den mest pålitliga informationen. Här är några av de viktigaste källorna som använts:
Genom att använda dessa källor kan du vara säker på att artikeln bygger på aktuella och vetenskapligt granskade uppgifter.